måndag 2 mars 2009

Köpstopp och Askonsdag

För drygt 3 veckor sedan höll jag "Köp inte den här boken" i min hand. Jag letade egentligen efter en lättläst thriller att läsa på vägen till & från jobbet. Titeln och färgen fascinerade mig så jag läste baksidan. Jag köpte den aldrig men boktiteln ville inte riktigt släppa taget om mig.
Väl på jobbet googlade jag, läste om Grammings bok, läste diverse bloggar om Köpstop och en tanke började gro. Varför blir jag så fascinerad? Är ett köpstop något jag längtar efter? Är det något jag skulle klara av? Är ett köpstop något som skulle vara bra för mig? Skulle jag vara intresserad?

När jag växte upp var jag aldrig aktiv i något politiskt ungdomsförbund, ingen miljörörelse eller scoutförbund. En helt vanlig kille som gillade teknik, datorer och kampsport. Samtidigt har jag inte levt i en kokong. För att citera John Donne "no man is an island", inte heller jag är opåverkad av den tid vi lever i eller vart vi är på väg. Men jag har aldrig tillåtit frågorna att slå rot.

Så förra veckan bestämde jag mig. Det som utlöste det var att jag drömde om ett Nintendo Wii . Jag och min sambo skulle köpa ett. Till saken hör att jag länge av någon oförklarlig anledning varit sugen på att köpa ett. Det konstiga i kråksången är att jag aldrig varit särskilt intresserad av konsolspel.. Hur duktig marknadsförare är Nintendo för att få mig att vilja ha en sak jag egentligen inte vill ha?

Så jag bestämde mig alltså. Jag inledde ett köpstopp på askonsdagen och det ska ha hålla fram till påsk. Kanske ingen större bedrift? 40 dagars köpstopp? Tiden mellan askonsdagen och påsk kallas fasta och är en tid då man inbjuds att skala bort och mejsla fram vad som är viktigt i livet. Att ge liv åt det som är/var dött. Jag inleder mitt köpstopp i fastan för att se hur det går. För att få mer tid åt mina intressen, åt min sambo och min tro. En tid att lyfta ögonen och göra något för min nästa. Min förhoppning och tro är att jag kommer fortsätta efter påsken. Ett steg i taget dock!

Så borta är allt det godis jag äter på vägen till och från jobbet. Alla luncher med arbetskamrater, alla små besök på Nordstan och cafe.
Köpstoppet innebär en kraftig giring i min livssituation, men den är efterlängtad. Hoppas det går bra.

Inga kommentarer: